VersionOne sammanställer varje år en enkät med tusentals svarande från hela världen med frågor om agila metoder, utmaningar och framsteg. Årets rapport var den 11:e i ordningen,  och bjuder inte på väldigt mycket nytt. För varje år gör agilt arbetssätt sitt framgångsrika intåg på fler och fler företag, och det återspeglas också i rapporten.

Ändå kan jag inte låta bli att slås av svaren för området ”upplevda utmaningar för att ta till sig och skala agilt arbetssätt”:

  • 63% av de svarande har problem med att företagskulturen inte går i linje med de agila värderingarna
  • 47% har för lite erfarenhet av agilt arbetssätt
  • 45% har för dålig support från ledningen

Alltså – nästan två tredjedelar (av de som har svarat på frågan) upplever problem med att företagskulturen inte är kompatibel. Det innebär att det finns mängder med organisationer som inte riktigt förstår sin egen kultur, och som kanske inte heller förstår vad de agila principerna och värderingarna egentligen står för.

Det förklarar (kanske) hur cargo cult agile (du kan läsa om begreppet och till och med ladda ned en checklista här) kan uppstå. Det förklarar definitivt fenomenet att initiativ till ett agilt arbetssätt ofta kommer underifrån, men sedan inte kommer längre när företagets behov av kontroll, krångliga ekonomirutiner och byråkrati kommer vägen.

Men siffrorna i rapporten innebär också (och nu ska jag erkänna att jag extrapolerar lite grann), att många organisationer väljer ett agilt arbetssätt för att dra fördel av den nytta som det medför, men samtidigt ännu inte har anammat de grundläggande värderingarna. Det är okej, antar jag, om man är medveten om den kulturresa som ligger framför organisationen. Är man inte det, är det naivt att tro att t.ex. Scrum kommer att uppnå de fantastiska resultat som ibland uppvisas.

Agilt arbetssätt är inte magi, men om det vore det, så är det i värderingarna och principerna som magin återfinns – inte i den mekaniskt utförda metoden.